Lite ljusare.

Igår var allt ett levande helvete här i lägenheten och jag var överraskad när jag vaknade vid sju och faktiskt inte kände att allt var så jävla pest som det tidigare varit.

Ännu bättre blev det när jag runt nio läser på DN att Paul Simon får årets Polarpris. Jag minns fortfarande när jag ivrigt försökte förklara, över msn, vilken låt jag sökte med sagda Paul Simon. "Den går typ 'do do do do do do do do do do', vet du vilken det är?". Följer tradition och låter därför hans spellista vara dagens soundtrack, och nu vet jag att "do do do do do" är You can call me Al! 

Fick för någon timme sedan nys om en annan musikalisk händelse som dock fortfarande är i utvecklingsfasen, så därför tror jag att jag håller tyst om det ett slag. Men det gör mig varm i hela kroppen bara jag tänker på det.

Igår var världen grå och jag skrev en lista på alla saker jag skulle göra innan jag dör och idag inser jag att om allt går inte ens hälften så bra som jag hoppats på så är i alla fall sak nummer 19 genomförbar. Det betyder att allt jag skrev var inte idiotiskt ändå.

Det är sånt som gör dagen lite bättre.