Dagar man borde dra täcket över huvudet...

och bara somna om. Idag är en sådan dag. Eller så är det bara mig det är fel på.

7:00 startade min tvättid.

7:13 kom jag in i tvättstugan efter att ha kämpat med det förbannade låset. Jag laddade maskinerna, lämnade tvättstugan olåst och sprang upp till lägenheten för att hämta A rose for Emily. Nerför trappan, spring spring spring och in i tvättstugan och låser in mig själv.

Tiden går. Läser tre sidor. Hör sedan en duns och plötsligt är golvet blått. Trögt nog hade jag ställt sköljmedlet ovanpå en tvättmaskin, och när den sedan satte igång började flaskan sakta röra sig mot kanten i takt med vibrationerna. Jaja, bara att torka upp antar jag.

Ställer, dumt nog, tillbaka sköljmedlet på tvättmaskinen och plockar fram moppen. Medan jag fyller hinken med vatten för tredje gången hör jag ännu en duns.

En gång till.

Bara att börja moppa igen. Och nu ställer jag sköljmedlet borta vid strykbrädan.

Tar ut tvätten. Går bort mot torkskåpet. Lyckas slänga med armen och välter, så klart, ner sköljmedlet igen.

Nu ligger det lilla som var kvar i flaskan i soptunnan nere i tvättstugan och det stinker sköljmedel där nere. Och lägenheten är överhopad med kläder som hänger på tork.

Jag borde kanske dra täcket över huvudet och somna om, fast det känns inte allt för lockande när jag tänker efter. Ett fuktigt täcke är ingen hit precis.

Första pölen

Andra. Jag vet. Klumpigt.