Rorschach.

Det var en varm och solig dag i början av juli förra året som jag till största delen tillbringade i Växjö. Jag styrde stegen mot butiken på storgatan och efter fin service gick jag sedan ut med den elektroniska pryl som kom att stå mig nära.

Jag döpte honom till Rorschach.

Rorschach har varit med om mycket, för vart jag än har gått har han fått följa med. Han upplevde sommar och höst i Dortmund, vinter i Skåne och öl som flög genom luften i Amsterdam. Han träffade personer jag kallar vänner och ting jag kallar mitt. Han hjälpte mig att hitta till tandläkaren och underhöll mig allt som oftast på tåg, bänkar, golv och annat.

Rorschach har blivit en del av mitt dagliga liv.

Därför är det så jäkla jobbigt att han nu är på service i Ljungby och jag lär inte få tillbaka honom förrän om ungefär två veckor. OM jag ens får tillbaka honom.

Så här sitter jag och deppar för att jag tvingats ge upp min mobil, en helt vanlig lördag. Vart är världen på väg egentligen?